el­ler ”Vass-sjön” är en or­da­grann översätt­ning av grund­tex­tens hebre­is­ka ut­tryck, vars ena led mot­sva­rar ett ord som i 2 Mos 2:3, 5 åter­ges med ”vass”. En an­nan tolk­ning är ”Slut-ha­vet”, dvs. ”Rand-ha­vet” el­ler ”Un­dergång­ens hav”. Nam­net är främst känt från 2 Mos 13-15, som skild­rar is­ra­e­li­ter­nas un­der­ba­ra rädd­ning från egyp­tis­ka förfölja­re. Det åter­kom­mer i en rad an­spel­ning­ar på den­na berättel­se (t.ex. 5 Mos 11:4; Jos 24:6; Ps 136:13). Var berätta­ren tänkt sig att händel­sen ut­spe­lats kan in­te med säker­het fast­ställas. Fle­ra vi­kar och sjöar från Su­ezvi­ken till Me­del­ha­vet har före­sla­gits.

Be­teck­ning­en ”Sävha­vet” används också om and­ra vat­ten. I 1 Kung 9:26 tor­de Aka­ba­vi­ken av­ses, lik­som i 2 Mos 23:31; 4 Mos 14:25; 21:4; 5 Mos 1:40 och kanske Jer 49:21. I 4 Mos 33:10 pe­kar sam­man­hang­et på Su­ezvi­ken, som därvid hålls isär från plat­sen där is­ra­e­li­ter­na rädda­des (den nämns i v. 8). Även 2 Mos 10:19 tycks hand­la om Su­ezvi­ken i stort.

Sep­tu­a­gin­ta åter­ger i re­gel nam­net med ”Röda ha­vet”, men det­ta ger ing­en klar­het om den ur­sprung­li­ga syft­ning­en. Oli­ka vat­ten har kal­lats så av gre­kis­ka förfat­ta­re (bl.a. In­dis­ka oce­a­nen). Ut­tryc­ket har emel­ler­tid vun­nit hävd i tra­di­tio­nellt re­li­giöst språk. Det åter­finns i Tillägg till GT och i NT, som har gre­kisk grund­text.