• Uppslagsdelen behandlar ord och ämnen som antingen återkommer ofta eller kräver en utförligare förklaring. Den har inga uppslagsord som anses självklara eller som man lätt får kunskap om på andra håll; där står om Bashan och Beer Sheva men inte om Betlehem. Och den har inte något uppslagsord ifall saken har behandlats i en not. Om du klickar på begynnelsebokstaven ovan kommer du till en lista med uppslagsorden som börjar på den bokstaven.

Uppslagsdel – Sävhavet

el­ler ”Vass-sjön” är en or­da­grann översätt­ning av grund­tex­tens hebre­is­ka ut­tryck, vars ena led mot­sva­rar ett ord som i 2 Mos 2:3, 5 åter­ges med ”vass”. En an­nan tolk­ning är ”Slut-ha­vet”, dvs. ”Rand-ha­vet” el­ler ”Un­dergång­ens hav”. Nam­net är främst känt från 2 Mos 13-15, som skild­rar is­ra­e­li­ter­nas un­der­ba­ra rädd­ning från egyp­tis­ka förfölja­re. Det åter­kom­mer i en rad an­spel­ning­ar på den­na berättel­se (t.ex. 5 Mos 11:4; Jos 24:6; Ps 136:13). Var berätta­ren tänkt sig att händel­sen ut­spe­lats kan in­te med säker­het fast­ställas. Fle­ra vi­kar och sjöar från Su­ezvi­ken till Me­del­ha­vet har före­sla­gits.

Be­teck­ning­en ”Sävha­vet” används också om and­ra vat­ten. I 1 Kung 9:26 tor­de Aka­ba­vi­ken av­ses, lik­som i 2 Mos 23:31; 4 Mos 14:25; 21:4; 5 Mos 1:40 och kanske Jer 49:21. I 4 Mos 33:10 pe­kar sam­man­hang­et på Su­ezvi­ken, som därvid hålls isär från plat­sen där is­ra­e­li­ter­na rädda­des (den nämns i v. 8). Även 2 Mos 10:19 tycks hand­la om Su­ezvi­ken i stort.

Sep­tu­a­gin­ta åter­ger i re­gel nam­net med ”Röda ha­vet”, men det­ta ger ing­en klar­het om den ur­sprung­li­ga syft­ning­en. Oli­ka vat­ten har kal­lats så av gre­kis­ka förfat­ta­re (bl.a. In­dis­ka oce­a­nen). Ut­tryc­ket har emel­ler­tid vun­nit hävd i tra­di­tio­nellt re­li­giöst språk. Det åter­finns i Tillägg till GT och i NT, som har gre­kisk grund­text.

Dagens bibelord

3 2Tänk på det som finns där uppe, inte på det som finns på jorden.

Kol 3:2