• Uppslagsdelen behandlar ord och ämnen som antingen återkommer ofta eller kräver en utförligare förklaring. Den har inga uppslagsord som anses självklara eller som man lätt får kunskap om på andra håll; där står om Bashan och Beer Sheva men inte om Betlehem. Och den har inte något uppslagsord ifall saken har behandlats i en not. Om du klickar på begynnelsebokstaven ovan kommer du till en lista med uppslagsorden som börjar på den bokstaven.

Uppslagsdel – Rabbinsk judendom

Så kal­las den fullt ut­veck­la­de form av ju­disk re­li­gi­on, skrift­tolk­ning och lag­stift­ning som växte fram se­dan det and­ra temp­let i Je­ru­sa­lem ha­de förstörts 70 e.Kr. Nam­net syf­tar på att det var rab­bi­ner, dvs. skriftlärda el­ler lag­tol­ka­re (Rab­bi), som ge­nom sam­vets­grann sys­te­ma­ti­se­ring och be­ar­bet­ning av äld­re tra­di­tio­ner ska­pa­de fas­ta rikt­lin­jer för fram­ti­dens ju­den­dom. De­ras verk finns sam­lat i en om­fat­tan­de lit­te­ra­tur, vars mest kända bestånds­de­lar är Mish­na, som skrevs ner om­kring 200 e.Kr., och Ge­ma­ra, en stor kom­men­tar till Mish­na som finns i två ver­sio­ner från om­kring 400 re­sp. 500 e.Kr. Den en­het som bil­das av Mish­na och Ge­ma­ra kal­las Talmud. In­nehållet i des­sa tra­di­tions­sam­ling­ar be­va­ra­des i munt­lig form in­nan det skrevs ner och kan be­ly­sa förhållan­den un­der ti­di­ga­re pe­ri­o­der. Många tex­ter i NT och i Tillägg till GT blir mer be­grip­li­ga mot bak­grund av förhållan­den som do­ku­men­te­ras i rab­binsk lit­te­ra­tur; se t.ex. Tob 1:7 med not.

Rab­bins­ka tex­ter ger de­tal­je­rad kun­skap om hur den hebre­is­ka bi­beln har tol­kats i ju­disk tra­di­tion. Ar­be­tet med att i de­talj fast­ställa den tra­di­tio­nel­la for­men av GT:s text ut­gick från rab­bins­ka kret­sar. De­ras text­tolk­ning upp­vi­sar sam­ti­digt med de­taljtro­he­ten mot tex­tens ly­del­se en långtgåen­de fri­het i ut­tyd­ning­en och tillämp­ning­en av det skriv­na.

När ut­tryc­ket rab­binsk tra­di­tion före­kom­mer i no­ter som be­hand­lar text­kri­tis­ka frågor, av­ser det lis­tor över ett an­tal ställen i MT där en­ligt vis­sa rab­bi­ner den ur­sprung­li­ga tex­ten av te­o­lo­gis­ka skäl har änd­rats för att und­vi­ka an­stötli­ga ut­sa­gor. Såda­na kor­ri­ge­ring­ar kal­las tiqquné so­ferím ”(de) skriftlärdas förbätt­ring­ar”. Lis­tor­na va­ri­e­rar sinse­mel­lan, och man kan in­te utgå från att tex­ten verk­li­gen bli­vit änd­rad på al­la uppräkna­de ställen. Men i några fall framgår det även av and­ra text­vitt­nen att MT:s ly­del­se är re­sul­ta­tet av en sådan ”skriftlärd förbätt­ring” och att det är möjligt att återställa en ur­sprung­li­ga­re for­mu­le­ring (se t.ex. 1 Sam 3:13). Även om al­la upp­gif­ter i des­sa tra­di­tio­ner in­te är tillförlit­li­ga vitt­nar såda­na lis­tor re­dan ge­nom sin före­komst om att rab­bi­ner­na var kla­ra över att bi­bel­tex­ter­na ibland un­dergått ide­o­lo­giskt mo­ti­ve­ra­de änd­ring­ar.

Dagens bibelord

4 6Gör er inga bekymmer, utan när ni åkallar och ber, tacka då Gud och låt honom få veta alla era önskningar.

Fil 4:6