• Uppslagsdelen behandlar ord och ämnen som antingen återkommer ofta eller kräver en utförligare förklaring. Den har inga uppslagsord som anses självklara eller som man lätt får kunskap om på andra håll; där står om Bashan och Beer Sheva men inte om Betlehem. Och den har inte något uppslagsord ifall saken har behandlats i en not. Om du klickar på begynnelsebokstaven ovan kommer du till en lista med uppslagsorden som börjar på den bokstaven.

Uppslagsdel – Poesi

Gränsen mel­lan po­e­si och pro­sa är mer fly­tan­de i bi­beln än i klas­sisk eu­ro­pe­isk lit­te­ra­tur. Den gam­la hebre­is­ka po­e­sin sak­nar slut­rim och byg­ger in­te hel­ler på någon fast sta­vel­seräkning. Dess säkras­te känne­tec­ken är att ra­der­na hålls sam­man par­vis av sitt tan­ke­in­nehåll. Av två ra­der va­ri­e­rar den and­ra det som sagts i den förs­ta (Ps 24:3) el­ler kom­plet­te­rar det med en slåen­de kon­trast (Ps 132:18). Det­ta stil­me­del kal­las pa­ral­lel­lism el­ler tan­ke­rim. Po­e­tisk text är också van­li­gen lätt ryt­mi­se­rad. Var­je rad har två till fy­ra hu­vud­ord, och vart och ett av or­den har en be­to­nad sta­vel­se. Rytmkänslan vi­lar på des­sa; mel­lan dem kan an­ta­let obe­to­na­de sta­vel­ser va­ri­e­ra fritt. Upp­rep­ning­ar av ord el­ler ljud­kom­bi­na­tio­ner förstärker ibland det ryt­mis­ka in­tryc­ket (se t.ex. Ps 96:7 f.). Stro­fin­del­ning sak­nas i re­gel men kan an­ty­das ge­nom re­fräng­ar­ta­de upp­rep­ning­ar (Jes 9:8-10:4). Al­fa­be­tis­ka dik­ter byggs upp med hjälp av ra­der­nas be­gyn­nel­se­bokstäver.

I vår tids tex­tutgåvor och bi­belöversätt­ning­ar mar­ke­ras van­li­gen po­e­tis­ka av­snitt ge­nom att tex­ten ställs upp på sam­ma sätt som nu­ti­da ly­rik, med ny rad för var­je ryt­misk en­het. Det finns dock inga belägg för att den ur­sprung­li­ga tex­ten haft en sådan upp­ställ­ning. Översättar­na måste själva bedöma om ett gi­vet av­snitt bör ställas upp som pro­sa el­ler som po­e­si. Avgöran­det är of­ta vansk­ligt, särskilt i pro­fetböcker­na, vil­kas förkun­nel­se kan va­ra högstämd och ryt­miskt ef­fekt­full även då den sak­nar de for­mel­la känne­teck­nen på po­e­si.

Vid all översätt­ning av po­e­si är det omöjligt att fullständigt åter­ge både tan­ke­in­nehållet och ver­sens form. Den­na översätt­ning har haft som mål att tro­get åter­ge de tan­kar som ut­trycks i grund­tex­ten i en stil och en språkform som mot­sva­rar ori­gi­na­lets. Ra­din­del­ning­en måste dock kom­ma i and­ra hand. Två po­e­si­ra­der i GT-översätt­ning­en mot­sva­rar i allmänhet en hebre­isk rad i den val­da tex­tutgåvan. Men ibland har det va­rit nödvändigt att flyt­ta ord mel­lan ra­der­na el­ler slå sam­man två hebre­is­ka ra­der till en svensk. Dess­utom har hebre­is­kan en kort­hug­gen­het som in­te går att överföra till be­grip­lig svens­ka. De svens­ka ra­der­na blir därför ge­nomgåen­de läng­re än grund­tex­tens. Översätt­ning­en kan såle­des in­te åter­ge al­la de­tal­jer i det po­e­tis­ka mönst­ret; i bästa fall förmår den ge en aning om grund­tex­tens ryt­mis­ka hel­hetsprägel.

I GT finns tre ge­nomgåen­de po­e­tis­ka skrif­ter, Ps, Höga v och Klag. Vis­hets­skrif­ter­nas in­nehåll är till stor del po­e­tiskt och lämpar sig för po­e­tisk upp­ställ­ning även när det in­te utgörs av sam­manhäng­an­de dik­ter. En­skil­da ord­språk har nämli­gen i re­gel det po­e­tis­ka rad­pa­rets form och byg­ger of­ta på pa­ral­lel­lism. Pro­fetböcker­na har många växling­ar mel­lan po­e­si och pro­sa. Även i de berättan­de skrif­ter­na, där pro­san do­mi­ne­rar, finns vik­ti­ga po­e­tis­ka in­skott (t.ex. 1 Mos 49:1-27; 2 Mos 15:1-18; 4 Mos 23-24; 5 Mos 32-33; Dom 5; 1 Sam 2:1-10; 2 Sam 1:19-27; 22).

Den po­e­si som finns i bi­belns gre­kisk­språki­ga de­lar är i hu­vud­sak ef­ter­bild­ning­ar av den hebre­is­ka. Tillägg till GT in­nehåller en del kor­ta­re av­snitt av den­na art (t.ex. Tob 13; Ju­dit 16:1-17; 1 Mack 2:7-13; 3:3-9; Till Dan B:28-67; Man). Om Je­sus Syraks vis­het och Baruks bok gäller vad som ovan sagts angåen­de vis­hets­skrif­ter­na. Även Sa­lo­mos vis­het har po­e­tisk prägel i början, men sti­len övergår ef­ter hand i pro­sa. In­om NT finns hebra­i­se­ran­de po­e­si i Luk 1:46-55, 68-79; 2:29-32 och Upp 4:8, 11; 5:9 f., 12 f.; 15:3 f. Pa­u­lus­bre­ven in­nehåller fle­ra högstämda par­ti­er där som­li­ga fors­ka­re trott sig se ci­tat av urkrist­na hym­ner (bl.a. 1 Kor 13; Fil 2:6-11), men san­no­likt är des­sa ställen for­ma­de av förfat­ta­rens egen ta­le­konst, som i stun­der av in­spi­ra­tion höjer sig till en högre stil­nivå. I 1 Tim 3:16 ta­lar dock sam­man­hang­et för att en ryt­mi­se­rad li­tur­gisk text ci­te­ras.

Dagens bibelord

10 24Låt oss ge akt på varandra och sporra varandra till kärlek och goda gärningar,

Heb 10:24