• Uppslagsdelen behandlar ord och ämnen som antingen återkommer ofta eller kräver en utförligare förklaring. Den har inga uppslagsord som anses självklara eller som man lätt får kunskap om på andra håll; där står om Bashan och Beer Sheva men inte om Betlehem. Och den har inte något uppslagsord ifall saken har behandlats i en not. Om du klickar på begynnelsebokstaven ovan kommer du till en lista med uppslagsorden som börjar på den bokstaven.

Uppslagsdel – Omskärelse, omskuren, oomskuren

Man­lig omskärel­se, den ope­ra­tion som avlägs­nar förhu­den kring det man­li­ga köns­or­ga­nets spets, prak­ti­se­ra­des av fle­ra folk i det gam­la Is­ra­els omvärld; jfr Jer 9:25 f. Se­den kan förkla­ras bl.a. som en hy­gi­e­nisk åtgärd, som ett sym­bo­liskt of­fer av man­nens förs­ta livs­kraft och som en man­bar­hets- el­ler ini­ti­a­tions­rit. Oli­ka folk har om­sku­rit äld­re barn, yng­ling­ar i pu­ber­te­ten och brud­gum­men före bröllo­pet. Såda­na for­mer av se­den kan ha före­kom­mit också bland is­ra­e­li­ter­na (se 2 Mos 4:24-26 med not; jfr också 1 Mos 34:14-16). En­ligt bib­lisk lag­stift­ning utförs ope­ra­tio­nen på spädbarn, när poj­kar­na är åtta da­gar gam­la (3 Mos 12:3).

Omskärel­sen förknip­pas i bi­beln bl.a. med Ab­ra­hams och Jo­su­as histo­ria (1 Mos 17:9-14; Jos 5:2-9; jfr Syr 44:20; Joh 7:22). Den är påbju­den av Gud som ett tec­ken på förbun­det med ho­nom: den om­skur­ne bär på sin kropp en out­plånlig påmin­nel­se om att han tillhör Guds folk. Omskärel­sen blir därmed en sym­bol för tro och lyd­nad. I bild­lig me­ning ta­las om hjärtats omskärel­se. Den som re­nar sitt sin­ne­lag skär bort hjärtats förhud (5 Mos 10:16; 30:6; Jer 4:4). Ut­an en sådan omvändel­se har man ett oom­sku­ret hjärta, dvs. ett motspäns­tigt och inför Gud förkast­ligt sin­ne­lag (Jer 9:26).

När grund­tex­ten använder be­grep­pet oom­sku­ren (or­da­grant sna­ra­re ”med förhud”) i bild­lig me­ning är det of­ta bäst att ut­tryc­ka den av­sed­da in­nebörden ge­nom om­skriv­ning­ar. Med ”oom­skur­na hjärtan” me­nas i sak ”förstoc­kel­se” (3 Mos 26:41). När öro­nen sägs ha förhud me­nas att de är ”till­slut­na” (Jer 6:10), dvs. per­so­nen vill in­te lyss­na. När Mo­se säger sig ha läppar med förhud be­ty­der det att han har ”svårt för att ta­la” (2 Mos 6:12). Den förs­ta fruk­ten på unga träd kan lik­nas vid förhud (3 Mos 19:23). Ut­tryc­ket ”de oom­skur­na” har bok­stav­lig in­nebörd när det används om fi­lis­te­er­na (Dom 15:18) men mar­ke­rar sam­ti­digt ett av­stånds­ta­gan­de, som översätt­ning­en ibland förtyd­li­gar med till­sat­sen ”hed­ning­ar­na” (1 Sam 14:6; 31:4).

Mac­ka­be­erböcker­na vi­sar omskärel­sens sto­ra be­ty­del­se som ju­disk bekännel­se­hand­ling un­der as­si­mi­la­tionsförsök och förföljel­ser av de trog­na (1 Mack 1:15, 60 f.; 2 Mack 6:10). De ju­dar bland vil­ka kris­ten­do­men upp­kom följ­de själv­fal­let GT:s bestämmel­ser (Luk 2:21; Apg 16:3). Omskärel­se krävdes också av ic­ke-ju­dar som vil­le övergå till ju­den­do­men (Pro­se­lyt). Men då just det­ta krav ver­ka­de obe­grip­ligt och mot­bju­dan­de för många, blev det en avgöran­de strids­fråga i kris­ten­do­mens ställ­nings­ta­gan­de till sitt gam­mal­tes­ta­ment­li­ga arv. Urförsam­ling­en be­slöt att ic­ke-ju­dar skul­le få upp­tas som krist­na ut­an att låta omskära sig (se Apg 15). Ga­la­ter­bre­vet är ett li­del­se­fullt försvar för det­ta be­slut. Sam­ti­digt an­kny­ter pa­u­lus­bre­ven till den gam­mal­tes­ta­ment­li­ga läran att omskärel­sen är en sym­bol för tro och lyd­nad. När de krist­na ge­nom do­pet fått ett rätt gudsförhållan­de är de om­skur­na i en dju­pa­re me­ning, ”i hjärtat” (Rom 2:28 f.; Kol 2:11).

Dagens bibelord

6 24Herren välsignar dig och beskyddar dig.
4 Mos 6:24