• Uppslagsdelen behandlar ord och ämnen som antingen återkommer ofta eller kräver en utförligare förklaring. Den har inga uppslagsord som anses självklara eller som man lätt får kunskap om på andra håll; där står om Bashan och Beer Sheva men inte om Betlehem. Och den har inte något uppslagsord ifall saken har behandlats i en not. Om du klickar på begynnelsebokstaven ovan kommer du till en lista med uppslagsorden som börjar på den bokstaven.

Uppslagsdel – Messias

”Mes­si­as” är en gre­kisk om­form­ning av det hebre­is­ka or­det för smord, mashíach (på ara­me­is­ka meshichá). I GT används det framför allt om kung­en. Till hans ge­stalt knöts ti­digt förhopp­ning­ar om se­ger, lyc­ka och evig fred (t.ex. 2 Sam 7:8-16; Ps 89:20-38; jfr Jes 9:2-7; Mik 5:2-5). I och med det is­ra­e­li­tis­ka kung­adömets nedgång och fall måste des­sa förhopp­ning­ar ställas på fram­ti­den. Man vänta­de sig då att en kom­man­de ätt­ling till Da­vid skul­le återupprätta fol­ket ur dess förned­ring och förverk­li­ga Guds her­ravälde (Jer 23:5 f.; Hes 34:23 f.).

Det framgår både av NT och av ut­om­bib­lis­ka tex­ter att såda­na förvänt­ning­ar var star­ka bland ju­dar­na på Je­su tid. Or­det ”Mes­si­as” knöts nu di­rekt till Is­ra­els kom­man­de rädda­re. Föreställ­ning­ar­na om ho­nom och hans förelöpa­re var dock in­te en­het­li­ga. Det före­kom t.ex. att man vänta­de på två mes­si­as­ge­stal­ter, en kung och en präst; GT-ställen som Sak 4:14 kan ha bi­dra­git till det­ta. Överste­präst. Tan­ken att Mes­si­as måste li­da är in­te klart be­lagd före ny­tes­ta­ment­lig tid. Den härleds i NT bl.a. ur psal­mer som hand­lar om den from­mes, el­ler kanske kung­ens, förned­ring (Ps 22; 69).

NT bin­der sam­man förutsägel­ser­na om en kung av Da­vids ätt med en mängd and­ra GT-ställen. Särskilt stor roll spe­lar de tex­ter som hand­lar om en pro­fet lik Mo­se (5 Mos 18:15), om ”Her­rens tjäna­re” (t.ex. Jes 42:1-9; 52:13-53:12) och om den him­mels­ke ”Människo­so­nen” (Dan 7:13-27). Al­la des­sa ställen tillämpas på Je­sus. Ef­tersom Her­rens tjäna­re i Jes 40-55 står för Is­ra­el (se t.ex. 49:3), lik­som Människo­so­nen i Dan 7 re­pre­sen­te­rar guds­fol­ket, in­nebär det­ta att Je­sus till­skrivs den roll som Gud en­ligt GT ut­valt Is­ra­els folk att spe­la.

Den urkrist­na tron på Je­sus kun­de sålun­da ut­tryc­kas på många sätt. Han kal­la­des Guds son, Människo­so­nen, Guds tjäna­re, Guds he­li­ge, den Rättfärdi­ge, Da­vids son, Mes­si­as. Bland des­sa be­teck­ning­ar kom ”Mes­si­as” att få en sam­man­fat­tan­de be­ty­del­se. I NT:s grund­text före­kom­mer den­na hebre­isk-gre­kis­ka form ba­ra två gång­er (Joh 1:41; 4:25); i övrigt används dess gre­kis­ka mot­sva­rig­het christós (Kristus).

Dagens bibelord

46 10Han gör slut på krigen över hela jorden,
han bryter bågen och bräcker spjutet,
sköldarna bränner han upp i eld.
Ps 46:10