• Uppslagsdelen behandlar ord och ämnen som antingen återkommer ofta eller kräver en utförligare förklaring. Den har inga uppslagsord som anses självklara eller som man lätt får kunskap om på andra håll; där står om Bashan och Beer Sheva men inte om Betlehem. Och den har inte något uppslagsord ifall saken har behandlats i en not. Om du klickar på begynnelsebokstaven ovan kommer du till en lista med uppslagsorden som börjar på den bokstaven.

Uppslagsdel – Mått

Bi­bel­tex­ter­nas måttan­gi­vel­ser är of­ta un­gefärli­ga. Ett av­stånd kan t.ex. anges som en dags­marsch (2 Mos 3:18; Ju­dit 2:21) el­ler dags­led (Luk 2:44), ett pil­skott (1 Mos 21:16) el­ler ett sten­kast (Luk 22:41). Även me­ra ut­veck­la­de mått­sy­stem är opre­ci­sa, ef­tersom det fanns sto­ra lo­ka­la va­ri­a­tio­ner. I en översätt­ning kan därför många mått­upp­gif­ter åter­ges gans­ka fritt ut­an att in­nebörden blir li­dan­de. Ett för oss främman­de mått kan ersättas med allmänna ut­tryck (t.ex. ”säck” el­ler ”krus” för en viss mängd spannmål el­ler väts­ka, ”en halv­tim­mes väg” för ett av­stånd) el­ler med nu­ti­da en­he­ter (li­ter, me­ter, kilo­me­ter, mil). Såda­na val an­pas­sas lämp­li­gen till tex­tens sti­lis­tis­ka ka­raktär. I en po­e­tisk text som Jes 5:10 kan t.ex. gam­la svens­ka mått­ord (lägel, tun­na, skäppa) med fördel ersätta grund­tex­tens (bat, ho­mer, efa; jfr ne­dan). I tex­ter där ex­ak­ta talförhållan­den är vik­ti­ga, t.ex. of­fer­la­gar och bygg­nads­be­skriv­ning­ar, el­ler där ta­len har sym­bo­lisk ladd­ning, använder översätt­ning­en van­ligt­vis grund­tex­tens mått­ord.

Bland längdmåtten i bi­beln är al­nen (på hebre­is­ka ammá, på gre­kis­ka péchys) det ojämförligt vik­ti­gas­te. GT mäter även långa sträckor i al­nar (Hes 45:1). Måttet är hämtat från un­derar­mens längd (av­ståndet från armbågen till lång­fing­er­spet­sen hos en vux­en man). Det är alltså in­te ex­akt men mot­sva­rar en knapp halv­me­ter. En halv aln kan i GT:s hebre­is­ka grund­text kal­las fing­er­spann (av­ståndet mel­lan tum­mens och lång­fingrets spet­sar då han­den spärras ut). I översätt­ning­en har såda­na måttan­gi­vel­ser van­li­gen räknats om till hal­va al­nar (i Hes 43:13 till de­ras närmas­te västeu­ro­pe­is­ka mot­sva­rig­het, fot). En hands­bredd (1 Kung 7:26) el­ler tvärhand (Hes 40:5) räkna­des som en sjätte­dels aln, alltså ca 8 cm (hand­fla­tans bredd där de pa­ral­lel­la fing­rar­na börjar). Den kun­de in­de­las i fy­ra fing­er­bred­der (Jer 52:21).

Särskil­da va­ri­an­ter av det van­li­ga längdmåttet nämns i 2 Krön 3:3 (”den gam­la al­nen”) och Hes 40:5 (”vars alnmått var en van­lig aln och en tvärhand”, dvs. 7 hands­bred­der i stället för de nor­ma­la 6). Lik­nan­de va­ri­a­tio­ner är kända från Ba­by­lo­ni­en och Egyp­ten.

I bi­belns gre­kisk­språki­ga de­lar till­kom­mer yt­ter­li­ga­re några längdmått. En famn (på gre­kis­ka or­gyiá) mot­sva­ra­de ca 1,9 me­ter; i Apg 27:28 används måttet lik­som sin svens­ka mot­sva­rig­het om vat­ten­djup. Av­stånds­upp­gif­ter ut­trycks i grund­tex­ten of­ta med måttet sta­die. Det mot­sva­ra­de 100 fam­nar el­ler ca 190 me­ter, också läng­den av en kapplöpnings­ba­na, varav lånor­det sta­di­on (Upp 14:20; 21:16). Översätt­ning­en har van­li­gen omräkning­ar till nu­ti­da mått (t.ex. 2 Mack 11:5; Luk 24:13). I Matt 5:41 nämns en (ro­mersk) mil, 1 000 dub­bel­steg el­ler 8 sta­di­er, alltså ca 1 500 me­ter. I 2 Mack 11:5 räknar grund­tex­ten med den egyp­tis­ka mi­len, som kal­la­des schoi´nos och kun­de mot­sva­ra 6-9 km (or­da­grant ”fem scho­i­ner” för ett av­stånd på ca 30 km). Ut­tryc­ket sab­batsväg i Apg 1:12 syf­tar på den längs­ta sträcka (ca en kilo­me­ter) som man en­ligt de from­mas reg­ler fick gå, om in­te sab­ba­ten skul­le van­hel­gas ge­nom re­sor.

Inga strik­ta en­he­ter för ytmått före­kom­mer i bi­beln. I stället anges ytans ra­die el­ler om­krets (4 Mos 35:4 f.; Upp 14:20). Jord­bruks­mark bedöms ef­ter hur myc­ket utsäde (3 Mos 27:16) el­ler ar­be­te den kräver. Ett plogland är en yta som kan plöjas på en dag (Jes 5:10).

Det van­li­gas­te bib­lis­ka rymdmåttet kal­las efa när det gäller tor­ra va­ror som spannmål och mjöl, bat när det gäller vätskor som vin och ol­ja. Dess vo­lym har va­ri­e­rat kraf­tigt, från mind­re än 20 li­ter till mer än 40. Möjli­gen är det lägre värdet ur­sprung­li­ga­re. Det högre kan i så fall ha upp­kom­mit ge­nom bru­ket av ”kung­li­ga” mått med dubb­la värden. I bib­lisk tid tor­de vo­ly­men ha le­gat nära den övre gränsen. Man bru­kar of­ta ange 36 li­ter som ett ge­nom­snitt­ligt omräkningsvärde, ef­tersom värde­na för mind­re gam­mal­tes­ta­ment­li­ga mått lätt kan ut­tryc­kas som bråkde­lar av 36; jfr ne­dan.

En större en­het om tio efa, alltså ca 360 li­ter, kal­las omväxlan­de ho­mer (Hes 45:11) och kor (1 Kung 4:22). På ett ställe (Hos 3:2) har grund­tex­ten ett särskilt mått­ord, le­tek, för en halv ho­mer.

För mind­re kvan­ti­te­ter använder grund­tex­ten en rad oli­ka mått, be­ro­en­de dels på att man skil­de mel­lan tor­ra och våta va­ror, dels på att man räkna­de bråkde­lar ef­ter två sy­stem (ti­on­de­lar och sjätte­de­lar). Fle­ra av des­sa mått­ord, som ba­ra före­kom­mer i ett fåtal fall, åter­ges i översätt­ning­en med bråkde­lar av efamåttet. Allmänna om­skriv­ning­ar (t.ex. ”mått”) har använts för sea, som i grund­tex­ten står för 1/3 efa (t.ex. 1 Mos 18:6). Be­teck­ning­en omer bi­behålls i 2 Mos 16:16-36 för ett mått som där sägs mot­sva­ra en ti­on­dels efa, alltså något un­der 4 li­ter. För fly­tan­de va­ror används tämli­gen of­ta (t.ex. 2 Mos 29:40) måttet hin, mot­sva­ran­de 1/6 bat el­ler ca 6 li­ter. Ett mind­re mått log, 1/12 hin el­ler ca en halv li­ter, före­kom­mer en­dast i 3 Mos 14, där översätt­ning­en åter­ger måttor­det i v. 10, 21.

De gam­mal­tes­ta­ment­li­ga rymdmåtten upp­träder även i grund­tex­ten till Tillägg till GT och NT; översätt­ning­en har om­skriv­ning­ar. Kor-måttet nämns i Luk 16:7 (”tun­na”), bat-måttet i Luk 16:6 (”krus”). De gre­kis­ka nam­nen för efa och bat, artábe och met­retés, är re­pre­sen­te­ra­de i Till Dan C:3; Joh 2:6 (vo­ly­mer­na är här omräkna­de till säckar re­sp. li­ter). Sea-måttet finns un­der sitt gre­kis­ka namn sáton i Matt 13:33 med par., och i Upp 6:6 nämns ett gre­kiskt mått (choi´nix) som mot­sva­ra­de en dags­ran­son spannmål el­ler ca 1 li­ter, båda här åter­giv­na med ”mått”. I Matt 5:15 med par. används det la­tins­ka måttet módi­us (på gre­kis­ka módi­os), ca 9 li­ter, om den behålla­re, ”sädesmåttet”, där man förva­ra­de den säd som mal­des till hus­be­hov. Måttor­den kun­de alltså användas om mätred­skap el­ler förva­ringskärl; så är t.ex. sädes­tun­nan i Sak 5:6-10 en­ligt grund­tex­ten en efa.

Be­träffan­de viktmått se Mynt och vikt.

Dagens bibelord

9 10Jag skall förinta alla stridsvagnar i Efraim,
alla hästar i Jerusalem.
Krigets vapen skall förintas.
Han skall förkunna fred för folken,
och hans välde skall nå från hav till hav,
från floden till världens ände.
Sak 9:10