• Uppslagsdelen behandlar ord och ämnen som antingen återkommer ofta eller kräver en utförligare förklaring. Den har inga uppslagsord som anses självklara eller som man lätt får kunskap om på andra håll; där står om Bashan och Beer Sheva men inte om Betlehem. Och den har inte något uppslagsord ifall saken har behandlats i en not. Om du klickar på begynnelsebokstaven ovan kommer du till en lista med uppslagsorden som börjar på den bokstaven.

Uppslagsdel – Månad

Den is­ra­e­li­tis­ka måna­den mot­sva­ra­de ett månvarv från nytänd­ning till nytänd­ning. Nymånads­da­gen fi­ra­des med en re­li­giös fest. Skill­na­den mel­lan solåret och tolv ast­ro­no­mis­ka månvarv har säker­li­gen re­dan i bib­lisk tid utjämnats ge­nom en vid be­hov införd tret­ton­de skottmånad, en me­tod som se­dan förfi­nats i den ef­ter­bib­lis­ka ju­dis­ka ka­len­dern.

Fle­ra sy­stem för måna­der­nas benämning har satt spår i bi­beln. Fy­ra namn som före­kom­mer i GT, aviv, siv, eta­nim och bul, utgör res­ter av en äld­re namnlängd, tro­li­gen över­ta­gen från ka­naa­ne­er­na. Vi­da­re används ord­nings­num­mer (”den förs­ta måna­den” etc.) och slut­li­gen hebra­i­se­ra­de for­mer av de ba­by­lo­nis­ka månads­nam­nen, som ännu fort­le­ver i den ju­dis­ka ka­len­dern. Sju såda­na namn före­kom­mer i GT.

Ställen där måna­der anges med både namn och ord­nings­num­mer (t.ex. 1 Kung 6:1; Est 8:9; Sak 1:7) vi­sar att man fi­ra­de nyåret vid vårdagjämning­en. Den månad som mot­sva­rar mars/april var alltså en­ligt des­sa tex­ter årets förs­ta, vil­ket ut­tryck­li­gen sägs i 2 Mos 12:2. Av Jer 36:22 framgår att den ni­on­de måna­den inföll på vin­tern. Allt det­ta mot­sva­rar ba­by­lo­ni­er­nas sy­stem, som var en ”vårka­len­der”; is­ra­e­li­ter­na tycks ha över­ta­git det från si­na be­seg­ra­re kort före el­ler un­der den ba­by­lo­nis­ka fång­en­ska­pens tid. I bi­beln finns nämli­gen även spår av ett äld­re sy­stem, där nyåret inföll vid höstdagjämning­en. En sådan ”höstka­len­der” tillämpa­des av fe­niki­er­na. För is­ra­e­li­ter­nas del speglas den i en hebre­isk in­skrift från 900-ta­let f.Kr. som re­dogör för jord­bruksåret (”Ge­ser­ka­len­dern”). Tex­ter ur Mo­seböcker­nas äld­re skikt vitt­nar om sam­ma ord­ning när höstens bärg­ningshögtid sägs in­fal­la ”vid års­skif­tet” (2 Mos 23:16; 34:22). De båda sy­ste­men kan tid­vis ha använts si­da vid si­da.

Ord­ning­en med höst­nyår tillämpa­des också av hel­le­nis­tis­ka re­gen­ter i den s.k. ma­ke­do­nis­ka ka­len­dern, som före­kom­mer i Tillägg till GT vid si­dan av den ba­by­lo­nisk-ju­dis­ka. När Mac­ka­be­erböcker­na anger pre­ci­sa årtal en­ligt det se­leu­ki­dis­ka ri­kets sy­stem (Ti­deräkning), räknas tro­li­gen året på ma­ke­do­niskt vis från höst till höst. Att förfat­ta­ren till 1 Mack ibland sam­ti­digt använder ba­by­lo­nisk-ju­dis­ka månads­namn (t.ex. 4:52; 14:27; 16:14) tor­de be­ro på händel­ser­nas an­knyt­ning till temp­let och dess högti­der. Måna­der­nas benämning an­pas­sas då till det re­li­giösa året, men årsräkning­en berörs in­te därav. På des­sa förutsätt­ning­ar vi­lar de omräkning­ar till nu­ti­da årtal som re­do­vi­sas i no­ter och upp­slags­del. En­ligt en an­nan upp­fatt­ning har Mac­ka­be­erböcker­nas källor följt skil­da ka­len­der­sy­stem i oli­ka fall. Omräkning­en till våra årtal blir i så fall mer in­veck­lad och ger av­vi­kan­de re­sul­tat.

En över­sikt av de ovannämn­da sy­ste­men ges i Ta­bell 3, Månads­sy­stem i bi­beln.

Dagens bibelord

3 30Han skall bli större och jag bli mindre."

Joh 3:30