• Uppslagsdelen behandlar ord och ämnen som antingen återkommer ofta eller kräver en utförligare förklaring. Den har inga uppslagsord som anses självklara eller som man lätt får kunskap om på andra håll; där står om Bashan och Beer Sheva men inte om Betlehem. Och den har inte något uppslagsord ifall saken har behandlats i en not. Om du klickar på begynnelsebokstaven ovan kommer du till en lista med uppslagsorden som börjar på den bokstaven.

Uppslagsdel – Lag

Det hebre­is­ka or­det torá åter­ges of­tast med ”lag” men har en vid och skif­tan­de in­nebörd. Ur­sprungs­be­ty­del­sen kan ha va­rit ”ora­kelut­slag” (ge­nom lott­kast­ning) el­ler ”vägled­ning” i allmänhet; härled­ning­en är oviss. Klart är att or­det i åtskil­li­ga fall be­ty­der lära, bud­skap el­ler un­der­vis­ning och lämp­li­gen åter­ges med såda­na svens­ka ut­tryck. Det kan då syf­ta på Guds eg­na ord (Job 22:22), ”vad vår Gud har att säga” (Jes 1:10), på pro­fe­tis­ka bud­skap (Jes 8:16), på prästers utlägg­ning­ar av skrift och tra­di­tion (Hagg 2:12; Mal 2:7) och på lära­res el­ler föräld­rars un­der­vis­ning (Ords 3:1; 6:20).

I många fall be­teck­nar or­det en en­skild lag (t.ex. 3 Mos 13:59; 14:32, 57) el­ler ri­tu­ell ord­ning (3 Mos 6:9, 14, 25). Det används också om sam­ling­ar av såda­na la­gar. Ibland sägs tyd­ligt att den åsyf­ta­de sam­ling­en har skrift­lig form: den är en lag­bok (5 Mos 28:61; Jos 8:31; 2 Kung 22:8, 11; Neh 8:2). Förfat­ta­ren tänker i såda­na fall på mer el­ler mind­re om­fat­tan­de första­di­er till lag­sam­ling­ar­na i Mo­seböcker­na, särskilt 5 Mos. Så småning­om blev ”la­gen” nam­net på Mo­seböcker­na i de­ras slut­li­ga form som den he­li­ga skrift­sam­ling­ens förs­ta hu­vud­del (Bi­beln); så först i före­ta­let till Je­sus Syraks vis­het.

Många tex­ter be­to­nar hur vik­tigt det är att ly­da, följa och äls­ka la­gen (t.ex. 5 Mos 6; Ps 119). Me­ning­en är då in­te ba­ra att man skall ef­ter­le­va kon­kre­ta bud­ord ut­an också att man skall le­das till upp­rik­tig hängi­ven­het för Gud. La­gen skall fin­nas i människans hjärta (jfr Ps 40:9; Jer 31:33). Or­det ”la­gen” har därmed fått en in­ner­li­ga­re be­ty­del­se och fun­ge­rar på un­gefär sam­ma sätt som ut­tryc­ket ”Guds ord” i kris­ten tra­di­tion. Det­ta märks tyd­ligt i Tillägg till GT, där många tex­ter pri­sar la­gen som den oförlik­ne­li­ga källan till vis­het och lyc­ka (t.ex. Syr 24:23-29; Bar 4:1-4). In­om den­na ju­dis­ka from­het är det också en gi­ven sak att al­la bi­belns kon­kre­ta före­skrif­ter skall ef­ter­le­vas (se t.ex. Tob 1:3-8) och att den som verk­li­gen vill följa bu­den kan göra det (Syr 15:15).

Det gre­kis­ka or­det för ”lag” (nómos) har också en lik­nan­de använd­ning i NT. Det kan på ett po­si­tivt sätt be­teck­na den re­li­giösa läran (Matt 7:12; 22:36-40) och även skrif­ten i vid me­ning (1 Kor 14:21); en ”laglärd” man är det­sam­ma som en skriftlärd. Of­ta används det på van­ligt ju­diskt sätt om de fem Mo­seböcker­na, så att ”la­gen och pro­fe­ter­na” be­teck­nar bi­belns vik­ti­gas­te hu­vud­de­lar.

Hos Pa­u­lus finns en me­ra särpräglad lära om la­gen. Han utgår från de bud som Mo­se mot­tog på Si­nai och vil­kas ef­ter­lev­nad en­ligt GT är vill­ko­ret för ett rätt gudsförhållan­de. Då han är över­ty­gad om att ing­en kan fyl­la det­ta krav upp­fat­tar han la­gen som hot­full och döman­de. Han hävdar att den ökar människans syn­di­ga begär och le­der hen­ne till dom och död (Rom 7:7-25). Kristus är en be­fri­a­re från la­gen i den­na me­ning (Gal 4:5). Sam­ti­digt kan Pa­u­lus ge ut­tryck åt den kärleks­ful­la vörd­nad inför la­gen som var själv­klar i hans ju­dis­ka ur­sprungs­miljö (Rom 7:12). Kristus har in­te ba­ra be­seg­rat la­gen ut­an också full­bor­dat dess krav och upp­fyllt de förutsägel­ser som för Pa­u­lus är skrif­tens väsent­li­ga in­nehåll (jfr Matt 5:17; Rom 10:4 med not). Även den som be­fri­ats av Kristus upp­fyl­ler la­gens in­ners­ta krav när han le­ver i kärlek (Rom 3:31; 8:4; 13:10; jfr Jak 1:25; 2:8). Den­na tan­kegång an­kny­ter till GT:s ord om att la­gen skall läggas i människor­nas hjärtan (Jer 31:33; jfr också Heb 8:10; 10:16).

I ett par and­ra sam­man­hang upp­fat­tas la­gen sna­ra­re som ett skydd mot samhälle­lig oord­ning, fram­sprung­et ur människans na­tur­li­ga rätts­med­ve­tan­de (Rom 2:14; 1 Tim 1:8-10).

Dagens bibelord

4 19Min Gud skall med sin härliga rikedom i Kristus Jesus fylla alla era behov.

Fil 4:19