• Uppslagsdelen behandlar ord och ämnen som antingen återkommer ofta eller kräver en utförligare förklaring. Den har inga uppslagsord som anses självklara eller som man lätt får kunskap om på andra håll; där står om Bashan och Beer Sheva men inte om Betlehem. Och den har inte något uppslagsord ifall saken har behandlats i en not. Om du klickar på begynnelsebokstaven ovan kommer du till en lista med uppslagsorden som börjar på den bokstaven.

Uppslagsdel – Helvetet

Det gam­la svens­ka or­det ”hel­ve­te” åter­ger i NT grund­tex­tens geénna (la­tinsk form gehénna), som är lånat från hebre­is­kan och har bil­dats av nam­net på en dalgång söder om det älds­ta Je­ru­sa­lem, Hin­nom­da­len. Där ha­de man en­ligt GT be­dri­vit en hed­nisk kult med bar­nof­fer (2 Krön 28:3; 33:6; Mo­lok), vil­ket gjor­de plat­sen till en sym­bol för av­skyvärd onds­ka. En­ligt Je­re­mi­as bok (Jer 7:31 f.; 19:2 ff.) skul­le den fyl­las av döda när det avfälli­ga Je­ru­sa­lem öde­la­des. Den­na förutsägel­se ställ­des sam­man med and­ra pro­fe­tis­ka doms­ord, särskilt Jes 66:24, och tillämpa­des på de on­das straff ef­ter döden. Nam­net Ge­hen­na förlo­ra­de då sin geo­gra­fis­ka be­ty­del­se. I NT be­teck­nar det på sam­ma sätt som svens­kans ”hel­ve­te” de fördömdas pi­no­rum. Bil­der för till­ståndet där är eld, brin­nan­de sva­vel (Upp 21:8), mörker och gråt (Matt 8:12). Hel­ve­te­sel­den be­skrivs som evig (t.ex. Matt 25:41). Spår av and­ra föreställ­ning­ar om de on­das öde, t.ex. som förin­tel­se el­ler som en tids­be­gränsad re­ning, finns möjli­gen i en del tex­ter. I Jo­han­ne­se­vange­li­et och i Pa­u­lus brev sägs i allmänhet ba­ra att de ic­ke-tro­en­de stan­nar ut­anför lju­set el­ler Guds ri­ke (t.ex. Joh 3:19; 1 Kor 6:9 f.). Döds­ri­ket.

Dagens bibelord

6 25Herren låter sitt ansikte lysa mot dig och visar dig nåd.
4 Mos 6:25