Nam­net, som be­ty­der ”(sten)krets”, har tro­li­gen använts om fle­ra oli­ka plat­ser. Den vik­ti­gas­te av dem låg en­ligt Jos 4:19 ”vid Je­ri­kos östgräns”; dess ex­ak­ta läge är okänt. Den be­skrivs som is­ra­e­li­ter­nas läger­plats ef­ter övergång­en av Jor­dan (jfr Mik 6:5), en utgångs­punkt för vi­da­re fram­stötar i Ka­naan men också för förny­el­se av fol­kets re­li­giösa liv (Jos 5:2-12). I Samu­els och Sauls histo­ria fram­träder Gil­gal som en po­li­tisk och re­li­giös cen­tral­ort; t.ex. 1 Sam 7:16; 10:8; 11:14 f. De kri­tis­ka omdöme­na hos Ho­sea (4:15; 9:15; 12:11) och Amos (4:4; 5:5) rik­tar sig tro­li­gen mot sam­ma plats, vars kvar­dröjan­de roll som kult- och vall­fartsort de fann ofören­lig med den rätta tron.

Det Gil­gal som nämns i sam­band med Elia och Elisha (2 Kung 2:1; 4:38) an­ses av fler­ta­let fors­ka­re va­ra en an­nan ort. Av sam­man­hang­et att döma bör den ha le­gat norr om Be­tel i Efraims bergs­bygd. Av 5 Mos 11:30 kan man få in­tryc­ket att ännu ett Gil­gal låg i närhe­ten av She­kem, men tro­li­gen me­nas Gil­gal vid Je­ri­ko. Tex­ten för sam­man två plat­ser med likar­ta­de tra­di­tio­ner och gudstjänst­bruk ut­an hänsyn till det geo­gra­fis­ka av­ståndet.