På några ställen i NT (Joh 1:16; Ef 1:23; 3:19; 4:13; Kol 1:19; 2:9) före­kom­mer en ovan­lig använd­ning av ett gre­kiskt ord, pléro­ma, här åter­gi­vet med ”full­het”. Den bakom­lig­gan­de tan­ken tycks va­ra att Gud i sig rym­mer en ri­ke­dom av allt tänk­bart gott, att den­na ri­ke­dom också finns hos Kristus och att den ge­nom ho­nom förmed­las till kyr­kan och till de en­skil­da krist­na: Guds full­het finns hos Kristus, Kristi full­het i kyr­kan. På ett par av ställe­na an­tyds kanske också att kyr­kans tillväxt ökar Kristi full­het, dvs. gör ho­nom själv full­kom­li­ga­re.

Det egen­ar­ta­de ut­tryckssättet på de anförda ställe­na kan ha påver­kats av sam­ti­da re­li­giös fi­lo­so­fi. Vis­sa forn­kyrk­li­ga sek­ter använde or­det ”plero­ma” i si­na be­skriv­ning­ar av den and­li­ga värl­den.