• Uppslagsdelen behandlar ord och ämnen som antingen återkommer ofta eller kräver en utförligare förklaring. Den har inga uppslagsord som anses självklara eller som man lätt får kunskap om på andra håll; där står om Bashan och Beer Sheva men inte om Betlehem. Och den har inte något uppslagsord ifall saken har behandlats i en not. Om du klickar på begynnelsebokstaven ovan kommer du till en lista med uppslagsorden som börjar på den bokstaven.

Uppslagsdel – Egendom

Or­det används i bi­beln bl.a. om peng­ar och lösöre men framför allt om mark­områden, som också kal­las ”arv”, ”an­del” och ”lott”. Be­grep­pen arv och egen­dom hörde nära sam­man i det gam­la Is­ra­el. Jord kun­de i prin­cip in­te säljas ut­anför släkten (3 Mos 25:23-34). När så ändå i vis­sa fall sked­de ha­de den älds­te man­li­ge släkting­en rätt och plikt att återköpa egen­do­men; Fa­milj.

När jor­de­gen­dom kal­las en an­del el­ler lott an­spe­las of­tast på lan­dets fördel­ning mel­lan Is­ra­els stam­mar. Le­vis stam fick ing­en jord ut­an skul­le ägna sig åt gudstjäns­ten. Därför kal­las Her­ren le­vi­ter­nas an­del el­ler egen­dom (4 Mos 18:20; 5 Mos 10:9; Jos 13:33). Sam­ma ut­tryckssätt används av from­ma människor: han är ”min an­del”, dvs. grund­va­len för mitt liv (Ps 16:5 f.; 119:57; Klag 3:24). Her­ren kal­las också Ja­kobs, dvs. he­la Is­ra­els, an­del (Jer 10:16).

Sam­ti­digt gäller det omvända: le­vi­ter­na är Her­rens särskil­da egen­dom in­om fol­ket (4 Mos 8:14), och bland de övri­ga fol­ken är Is­ra­el hans eget folk (5 Mos 32:9; Syr 17:17). I böner till Gud kan ”din egen­dom” därför be­ty­da Is­ra­els folk (Ps 28:9; 74:2; Mik 7:14). Li­kaså kal­las lan­det Her­rens egen­dom (Jos 22:19), men också Is­ra­els, ef­tersom fol­ket har fått det av Her­ren (Jer 17:4). Det be­to­nas bl.a. i 5 Mos 7-9 att det in­te är för eg­na förtjäns­ters skull Is­ra­el har ut­valts och fått lan­det. Allt be­ror på Her­rens fria val; fol­kets fort­sat­ta rätt till lan­det häng­er på att man tro­get håller sig till ho­nom.

När Is­ra­el på några ställen kal­las Her­rens ”dyr­ba­ra egen­dom” (t.ex. 5 Mos 7:6; Ps 135:4) används ett hebre­iskt ord (segullá) som i pro­fa­na sam­man­hang be­teck­na­de kung­ens pri­vatförmögen­het; det används så i 1 Krön 29:3; Pred 2:8. Bil­den un­der­stry­ker det värde Is­ra­el har i Her­rens ögon men drar ing­en skarp gräns mot övri­ga folk. Ut­vald.

Dagens bibelord

139 13Du skapade mina inälvor,
du vävde mig i moderlivet.
14Jag tackar dig för dina mäktiga under,
förunderligt är allt du gör.
Du kände mig alltigenom,
Ps 139:13f