• Uppslagsdelen behandlar ord och ämnen som antingen återkommer ofta eller kräver en utförligare förklaring. Den har inga uppslagsord som anses självklara eller som man lätt får kunskap om på andra håll; där står om Bashan och Beer Sheva men inte om Betlehem. Och den har inte något uppslagsord ifall saken har behandlats i en not. Om du klickar på begynnelsebokstaven ovan kommer du till en lista med uppslagsorden som börjar på den bokstaven.

Uppslagsdel – Edom, edomeer

Edo­me­er­na var Is­ra­els grann­folk i sydöst. De­ras kärn­land låg söder om Döda ha­vets syd­spets och öster om Ara­vasänkan. Ef­ter hand ut­bred­de sig de­ras in­fly­tan­de västerut; en­ligt Jos 15:21 gränsa­de de­ras område mot Ju­das stam i Ne­gev.

Nam­net Edom är tro­li­gen be­släktat med hebre­is­kans ord för ”röd” och syf­tar på kärn­lan­dets rödak­ti­ga bergart och jord. Det används om både lan­det, fol­ket och dess ur­fa­der, som ansågs va­ra Ja­kobs bror Esau (1 Mos 36:1-19); han kal­las också Edom, den röde (1 Mos 25:25, 30). Nam­net Seir, som från början tycks ha be­teck­nat en del av lan­det, används också som lik­ty­digt med Edom el­ler Esau.

Tan­ken att edo­me­er­na var is­ra­e­li­ter­nas släkting­ar åter­kom­mer i tra­di­tio­ner­na om Mo­se och in­vand­ring­en (4 Mos 20:14-21; 5 Mos 2:1-8; 23:7). Ett an­nat folk, ho­re­er­na, nämns si­da vid si­da med dem (1 Mos 36:20-30). En­ligt 5 Mos 2:12, 22 var ho­re­er­na lan­dets ur­be­folk­ning men fördrevs av edo­me­er­na.

Edo­me­er­nas histo­ria är full av kon­flik­ter med Is­ra­el. De an­greps av Saul (1 Sam 14:47) och un­der­ku­va­des av Da­vid (2 Sam 8:13 f.), men den hårdhänta krigföring­en födde ny fi­end­skap (1 Kung 11:15). Lan­det blev åter självständigt på 800-ta­let f.Kr. (2 Kung 8:20-22) och förde nya krig med växlan­de framgång (2 Kung 14:7; 16:6), tills det un­der­ku­va­des av as­sy­ri­er­na.

En mängd pro­fe­tis­ka doms­ord är rik­ta­de mot edo­me­er­na, t.ex. Am 1:11 f.; Jes 34; Jer 49:7-22. Fle­ra tex­ter från ti­den ef­ter Syd­ri­kets fall 587 f.Kr. ut­tryc­ker bit­ter­het över att de ut­nytt­jat is­ra­e­li­ter­nas nödläge ef­ter ne­der­la­get (Klag 4:21 f.; Hes 35:1-15; Ob v. 1-15).

Un­der de följan­de århund­ra­de­na ham­na­de edo­me­er­na i skug­gan av det ara­bis­ka na­ba­te­er­fol­ket och träng­des slut­gil­tigt västerut, upp mot Ne­gev. Fol­ket som bod­de där vid vår ti­deräknings början kal­la­des idu­me­er, vil­ket kan va­ra en om­form­ning av edo­me­er­nas namn.

Dagens bibelord

6 25Herren låter sitt ansikte lysa mot dig och visar dig nåd.
4 Mos 6:25