• Uppslagsdelen behandlar ord och ämnen som antingen återkommer ofta eller kräver en utförligare förklaring. Den har inga uppslagsord som anses självklara eller som man lätt får kunskap om på andra håll; där står om Bashan och Beer Sheva men inte om Betlehem. Och den har inte något uppslagsord ifall saken har behandlats i en not. Om du klickar på begynnelsebokstaven ovan kommer du till en lista med uppslagsorden som börjar på den bokstaven.

Uppslagsdel – Babyloniska fångenskapen

Tra­di­tio­nell be­teck­ning för den pe­ri­od som in­led­des med att folk från Ju­da och Je­ru­sa­lem de­por­te­ra­des till Ba­by­lo­ni­en åren 597, 587 och 582 f.Kr. (2 Kung 24-25). Pe­ri­o­den kal­las också ex­i­len, med ett la­tinskt lånord för lands­flykt el­ler landsförvis­ning. Som dess slutår räknas van­li­gen 538, då per­ser­kung­en Ky­ros gav de de­por­te­ra­de rätt att återvända till Je­ru­sa­lem och byg­ga upp temp­let där (Esr 1:1-4). Temp­let kun­de åte­rin­vi­gas 515, och ibland räknar man den­na händel­se som slu­tet på ex­i­len. Je­re­mi­as förutsägel­se att fång­en­ska­pen skul­le va­ra i sjut­tio år (25:11; 29:10) gav se­na­re upp­hov till apo­ka­lyp­tis­ka spe­ku­la­tio­ner (Dan 9:24; Jer br v. 2).

De som fördes bort till Ba­by­lo­ni­en ut­gjor­de ba­ra en li­ten del av be­folk­ning­en: ämbetsmän och and­ra nyc­kel­per­so­ner, främst hant­ver­ka­re. En­ligt Jer 52:28-30 var an­ta­let bortförda sam­man­lagt 4 600, me­dan 2 Kung 24:14-16 har högre siff­ror. Fast den påtvung­na lands­flyk­ten be­skrivs med star­ka ut­tryck för sorg och li­dan­de (Ps 137; Jes 40:2; 48:10) tycks de de­por­te­ra­de ha kun­nat le­va ett tämli­gen nor­malt liv i Ba­by­lo­ni­en (Jer 29:4-7). I själva ver­ket sy­nes de som lämna­des kvar i Ju­da – ut­an le­da­re och ut­an försvar – ha drab­bats hårda­re än de som de­por­te­ra­des. Grann­fol­ken, särskilt edo­me­er­na, be­skylls för att ha ut­nytt­jat si­tu­a­tio­nen och härjat i Ju­da (t.ex. Ob v. 8-15).

Särskilt ef­ter de­por­ta­tio­nen 587 f.Kr., då temp­let förstörts, tor­de många ha gett upp hop­pet om att få återvända och an­pas­sat sig till de nya förhållan­de­na även på det re­li­giösa området. Den s.k. and­re Je­sa­ja (Pro­fetböcker), som ver­ka­de un­der slu­tet av ex­i­len, har därför an­led­ning att iro­ni­se­ra över de ba­by­lo­nis­ka gu­da­bil­der­na och de­ras till­bed­ja­re (Jes 44:9-20; jfr den långt se­na­re va­ri­a­tio­nen av det­ta te­ma i Jer br). När per­ser­kung­en Ky­ros ho­tar det ba­by­lo­nis­ka väldet kan pro­fe­ten se det som ett tec­ken på att Her­ren skall be­fria sitt folk och föra det till­ba­ka till dess land på sam­ma sätt som han en gång be­fri­a­de Is­ra­els folk ur Egyp­ten; se t.ex. Jes 40:1-11; 45:1-13; 47; 48:20 f.; 52:11 f. Lik­nan­de mo­tiv finns hos He­se­ki­el, som vänder sig till si­na landsmän i ex­i­len och upp­ma­nar dem att hålla fast vid sin tro.

Den ba­by­lo­nis­ka fång­en­ska­pen och de ka­ta­stro­fer som led­de till den har starkt påver­kat Is­ra­els tro. Spår av pe­ri­o­dens er­fa­ren­he­ter finns i sto­ra de­lar av GT.

Dagens bibelord

4 19Min Gud skall med sin härliga rikedom i Kristus Jesus fylla alla era behov.

Fil 4:19