• Uppslagsdelen behandlar ord och ämnen som antingen återkommer ofta eller kräver en utförligare förklaring. Den har inga uppslagsord som anses självklara eller som man lätt får kunskap om på andra håll; där står om Bashan och Beer Sheva men inte om Betlehem. Och den har inte något uppslagsord ifall saken har behandlats i en not. Om du klickar på begynnelsebokstaven ovan kommer du till en lista med uppslagsorden som börjar på den bokstaven.

Uppslagsdel – Baal, baalsgudar

Det hebre­is­ka or­det báal be­ty­der her­re, även hus­bon­de och ma­ke. Bland Is­ra­els grann­folk var det en van­lig äre­ti­tel för gu­dar och över­gick lätt till att upp­fat­tas som de­ras egen­namn. Bel, den ac­ka­dis­ka for­men av sam­ma ord, blev på så vis nam­net på Ba­by­lons förnäms­te gud Mar­duk (Jes 46:1; Jer 50:2; 51:44). Li­kaså fick den ka­naa­ne­is­ke gu­den Ha­dad nam­net Baal. Han var en åsk- och krigs­gud, men dess­utom frukt­bar­he­tens gud. I den­na egen­skap till­bads han till­sam­mans med sin sys­ter och gemål Anat, of­ta iden­ti­fi­e­rad med Astar­te.

En mängd lo­ka­la gu­dar kal­la­des också Baal. Äre­ti­teln bil­da­de då of­ta ett dub­bel­namn till­sam­mans med gu­dens egent­li­ga namn el­ler ett ord som angav hans funk­tion (t.ex. Baal Be­rit; se Dom 8:33 med not). Både egen­nam­net och sam­mansätt­ning­en kun­de sam­ti­digt va­ra namn på den plats där gu­den till­bads (t.ex. Baal-Pe­gor; se 4 Mos 25:3). De som dyr­ka­de såda­na lokal­gu­dar kan ha upp­fat­tat dem som up­pen­ba­rel­se­for­mer av hu­vud­gu­den Baal, men det är ändå na­tur­ligt att åtskil­li­ga bi­bel­tex­ter ta­lar om ”baals­gu­dar­na” i fler­tal.

Bi­beln in­nehåller star­ka fördöman­den av baals­dyr­kan. Up­pen­bar­li­gen ha­de många is­ra­e­li­ter svårt för att skil­ja mel­lan Baal och Is­ra­els Gud, som också up­pen­ba­ra­de sig i åskan och led­de härar i strid och som även kun­de kal­las báal, ”her­re” (Jer 3:14; bru­ket av per­son­namn sam­man­sat­ta med ”Baal” ty­der på sam­ma sak). Bild­språket i Dom 5:4 f.; Ps 68:8-10; Hab 3 är påfal­lan­de likt det som före­kom­mer i ka­naa­ne­is­ka tex­ter om storm­gu­den Baal. Den bib­lis­ka guds­trons förhållan­de till ho­nom blev emel­ler­tid med ti­den till­spet­sat i en oförson­lig kon­flikt (1 Kung 18), vars kärn­punkt kan ha va­rit frukt­bar­hetskul­ten: tron på Guds en­het och upphöjd­het bröt sig mot tron på gu­dar som ha­de gemåler, av­la­de och dog. Nam­net Baal bemöttes i var­je fall med av­sky och er­sat­tes av from­ma is­ra­e­li­ter med nedsättan­de förvräng­ning­ar (Jer 3:24 med not). Den grad­vis skärp­ta in­ställ­ning­en till baals­dyr­kan be­ly­ses av såda­na förvräng­da for­mer i per­son­namn som från början in­nehållit nam­net Baal, vars kon­so­nan­ter kom­bi­ne­rats med vo­ka­ler­na i or­det bóshet, ”skam” (2 Sam 2:8 med not).

Förhållan­det mel­lan him­mels­gu­den El och Is­ra­els Gud ut­veck­la­des på ett an­nat sätt, till en ren iden­ti­fi­ka­tion som fram­träder t.ex. i 1 Mos 14:18-24; Guds­namn.

Dagens bibelord

4 19Min Gud skall med sin härliga rikedom i Kristus Jesus fylla alla era behov.

Fil 4:19