• Uppslagsdelen behandlar ord och ämnen som antingen återkommer ofta eller kräver en utförligare förklaring. Den har inga uppslagsord som anses självklara eller som man lätt får kunskap om på andra håll; där står om Bashan och Beer Sheva men inte om Betlehem. Och den har inte något uppslagsord ifall saken har behandlats i en not. Om du klickar på begynnelsebokstaven ovan kommer du till en lista med uppslagsorden som börjar på den bokstaven.

Uppslagsdel – Äldste

Den­na ord­form (med ändel­sen -e) används i översätt­ning­en när grund­tex­ten ta­lar om män med erkända be­fo­gen­he­ter som sty­resmän och do­ma­re, till skill­nad från gam­la män i allmänhet. Det var van­ligt i den an­ti­ka värl­den att anförtro rätts­skip­ning och and­ra vik­ti­ga be­slut åt försam­ling­ar av er­far­na män, som förkropps­li­ga­de tra­di­tion och fa­mil­je­sam­manhåll­ning. I lo­ka­la grup­per av älds­te sam­la­des plat­sens al­la fa­mil­jeöver­hu­vu­den. I rådsförsam­ling­ar som styr­de större städer och områden fick van­li­gen ri­ka och förnäma släkter över­ta­get. Sty­rel­se­for­men kun­de alltså va­ra re­la­tivt de­mo­kra­tisk men också bli starkt aris­to­kra­tisk.

GT nämner som en själv­klar sak att det fanns älds­te i Is­ra­els grann­folk (1 Mos 50:7; 4 Mos 22:4, 7). I tex­ter om Is­ra­els eg­na förhållan­den före­kom­mer lo­ka­la älds­te, som styr och ski­par rätt ”i stads­por­ten” (5 Mos 22:13-21; Rut 4:1-12). Of­ta nämns grup­per som styr större di­strikt: de älds­te i Ju­da och Je­ru­sa­lem (t.ex. 2 Kung 23:1); Gi­le­ads älds­te (Dom 11:5); Is­ra­els älds­te el­ler de älds­te i Is­ra­el (t.ex. 2 Mos 3:16; 2 Sam 3:17; 1 Kung 8:1). Det fanns alltså älds­te på oli­ka nivåer. Tra­di­tio­ner­na om Mo­se il­lu­stre­rar det­ta. Bland Is­ra­els samt­li­ga älds­te väljer han ut sjut­tio per­so­ner, som över­tar en del av hans eg­na upp­gif­ter (4 Mos 11:16-30; jfr 2 Mos 18:13-26; 5 Mos 1:9-15).

Tex­ter­na ger ing­en en­ty­dig bild av de älds­tes ställ­ning och funk­tio­ner. Or­det står of­ta till­sam­mans med and­ra be­teck­ning­ar för do­ma­re och sty­resmän (5 Mos 21:2; Jos 8:33; Jes 3:2, 14; jfr 2 Krön 19:5, 8). Det kan be­ro på att man ha­de fle­ra namn för sam­ma funk­tion, men också på att det fanns and­ra le­dan­de män än de älds­te. Den spe­ci­a­li­se­ra­de ämbetsförvalt­ning­en un­der kun­ga­ti­den bör ha mins­kat de älds­tes in­fly­tan­de, lik­som också kung­ar­nas egen maktutövning. In­sti­tu­tio­nen be­va­ra­des dock som ett in­slag av re­pre­sen­ta­tiv sty­rel­se. Den fick ökad auk­to­ri­tet ef­ter kung­adömets fall men mötte så småning­om and­ra medtävla­re, bl.a. i de skriftlärda.

I Tillägg till GT är det in­sti­tu­tio­na­li­se­ra­de rådet i Je­ru­sa­lem ett känt be­grepp. Skrift­grup­pen nämner dock även älds­te som lo­ka­la do­ma­re (Ju­dit 7:23). I Till Dan A:5 gli­der berättel­sen mel­lan be­grep­pen ”gam­la män” och ”älds­te”. NT ger en lik­nan­de bild. ”De älds­te” syf­tar i evan­ge­li­er­na och i början av Apost­lagärning­ar­na of­tast på med­lem­mar i rådet, någon gång sna­ra­re på sty­resmännen i en sy­na­go­ga (Luk 7:3).

Då ur­kyr­kan till stor del över­tog sin or­ga­ni­sa­tions­form från ju­den­do­men, fick också krist­na le­da­re he­ta ”älds­te” (presbýte­roi); någon gång är det oklart om grund­tex­ten syf­tar på lev­nadsålder el­ler le­darställ­ning (1 Pet 5:5; 2 Joh v. 1; 3 Joh v. 1). Ur­kyr­kans älds­te upp­träder i NT of­tast grupp­vis, först i Je­ru­sa­lems krist­na rådsförsam­ling (t.ex. Apg 11:30; 15:2), se­dan också på and­ra or­ter (Apg 20:17; 1 Tim 4:14). De­ras funk­tion är in­te skarpt av­gränsad från försam­lings­le­dar­nas. Ge­nom en se­na­re upp­del­ning blev de le­da­re i lo­ka­la försam­ling­ar, me­dan försam­lings­le­da­ren, ”bis­ko­pen”, blev de­ras över­ord­na­de. Ur den gre­kis­ka be­teck­ning­en upp­kom det svens­ka or­det ”präst”.

Bil­den av gam­la män i en rådsförsam­ling syf­tar i Up­pen­ba­rel­se­bo­ken på äng­lar som om­ger Guds him­mels­ka tron (t.ex. 4:4). På ett par ställen i NT används sam­ma ord om vörd­nadsvärda ge­stal­ter i ju­disk tra­di­tion. Det har då över­satts med ”fäder­na” (Matt 15:2 med par.; Heb 11:2).

Dagens bibelord

6 25Herren låter sitt ansikte lysa mot dig och visar dig nåd.
4 Mos 6:25