Sök

Sökningen gav 4 träffar. Visar resultat 1 till 4.

<< Föregående 1 Nästa >>

Jer 31:3-6
31 3ur fjärran up­pen­ba­ra­de sig Her­ren för dem.
Med evig kärlek äls­kar jag dig,
därför har jag så länge vi­sat dig god­het.
4Än en gång skall jag låta dig blomst­ra,
ja, du skall blomst­ra igen, jung­fru Is­ra­el.
Än en gång skall du smyc­kad med bjäll­ror
träda ut i glädjedan­sen.
5Än en gång skall du plan­te­ra vingårdar
på Sa­ma­ri­ens höjder,
och de som plan­te­rar skall själva skörda fruk­ten.
6Ja, det kom­mer en dag
då väktar­na skall ro­pa från Efraims berg:
Kom, låt oss vand­ra upp till Si­on,
till Her­ren, vår Gud!
Upp 4:8-11

4 8De fy­ra va­rel­ser­na ha­de var­de­ra sex ving­ar, och de ha­de fullt med ögon, utåt och inåt. Ut­an att vi­la säger de dag och natt:

He­lig, he­lig, he­lig
är Her­ren Gud, allhärs­ka­ren,
han som var och som är och som kom­mer.

9Och när des­sa va­rel­ser hyl­lar och ärar och tac­kar ho­nom som sit­ter på tro­nen och som le­ver i evig­he­ters evig­het, 10då skall de tju­go­fy­ra älds­te fal­la ner inför ho­nom som sit­ter på tro­nen och till­be ho­nom som le­ver i evig­he­ters evig­het och lägga si­na kran­sar framför tro­nen och säga:

11Du, vår Her­re och Gud, är värdig
att ta emot härlig­he­ten och äran och mak­ten.
Ty du har ska­pat värl­den,
och ge­nom din vil­ja blev den till och ska­pa­des den.
Matt 15:29-31

Je­sus bo­tar sju­ka

15 29Je­sus gick däri­från ut­med Ga­li­le­is­ka sjön och se­dan upp på ber­get. Där sat­te han sig ner. 30Myc­ket folk kom till ho­nom, och de ha­de med sig la­ma, blin­da, lyt­ta, stum­ma och många and­ra och la­de ner dem framför ho­nom. Han bo­ta­de dem, 31och fol­ket häpna­de: stum­ma ta­la­de, lyt­ta blev fris­ka, la­ma gick och blin­da såg. Och de pri­sa­de Is­ra­els Gud.

Ps 65:9-14
65 9De som bor vid jor­dens ändar står häpna
inför di­na mäkti­ga gärning­ar,
öster och väster fyl­ler du med ju­bel.
10Du tar dig an jor­den och ger den regn,
du gör den bördig och rik.
Guds flod är full av vat­ten.
Du får säden att växa,
du sörjer för jor­den.
11Du vatt­nar åkerns fåror
och jämnar ut dess til­tor.
Med regnsku­rar gör du jor­den mjuk,
du välsig­nar det som växer.
12Du kröner året med go­da gåvor,
där du går fram gror fe­ta skördar.
13Öde­mar­kens be­ten fro­das,
höjder­na klär sig i ju­bel.
14Äng­ar­na smyc­kas av fårhjor­dar
och da­lar­na höljer sig i säd.
Allt är ju­bel och sång.

<< Föregående 1 Nästa >>