Sök

Sökningen gav 4 träffar. Visar resultat 1 till 4.

<< Föregående 1 Nästa >>

Hos 11:1-4

Guds kärlek till sitt otrog­na folk

11 1När Is­ra­el var ung fick jag ho­nom kär,
och från Egyp­ten kal­la­de jag min son.
2Men ju mer jag kal­lar på dem,
desto mer går de bort från mig.
De off­rar åt baals­gu­dar­na
och tänder of­fer­eld åt beläte­na.
3Ändå var det jag som lärde Efraim gå
och jag som tog dem i mi­na ar­mar,
men de förstod in­te att jag bo­ta­de dem.
4Med tro­fast­he­tens band drog jag dem,
med kärle­kens rep.
Jag var som den
som lyf­ter upp ett barn till kin­den.
Jag böjde mig ner och gav dem att äta.
1 Joh 4:10-16

4 10Det­ta är kärle­ken: in­te att vi har äls­kat Gud ut­an att han har äls­kat oss och sänt sin son som förso­nings­of­fer för våra syn­der.

11Mi­na kära, om Gud har äls­kat oss så, måste också vi äls­ka varand­ra. 12Ing­en har någon­sin sett Gud. Men om vi äls­kar varand­ra är Gud all­tid i oss, och hans kärlek har nått sin full­het i oss. 13Han har gett oss sin an­de, och därför vet vi att vi förblir i ho­nom och han i oss. 14Vi har sett och kan vitt­na om att Fa­dern har sänt sin son att rädda värl­den. 15Om någon bekänner att Je­sus är Guds son förblir Gud i ho­nom och han i Gud. 16Och vi har lärt känna den kärlek som Gud har till oss och tror på den.

Gud är kärlek, och den som förblir i kärle­ken förblir i Gud och Gud i ho­nom.

Joh 16:5-11

San­ning­ens an­de

16 5Men nu går jag till ho­nom som har sänt mig, och ing­en av er frågar mig: Vart går du? 6ut­an det jag har sagt er fyl­ler era hjärtan med sorg. 7Men jag säger er san­ning­en: det är för ert bästa som jag lämnar er. Ty om jag in­te lämnar er kom­mer in­te Hjälpa­ren till er. Men när jag går skall jag sända ho­nom till er, 8och när han kom­mer skall han vi­sa värl­den vad synd och rättfärdig­het och dom är. 9Synd: de tror in­te på mig. 10Rättfärdig­het: jag går till Fa­dern, och ni ser mig in­te läng­re. 11Dom: den­na värl­dens härs­ka­re är dömd.

Ps 98:1-8

Psalm 98

98 1En psalm.

Sjung till Her­rens ära, sjung en ny sång,
ty han har gjort un­der­ba­ra ting.
Han vann se­ger med sin star­ka hand,
med sin he­li­ga arm.
2Her­ren har vi­sat att han räddar,
fol­ken fick skåda hans se­ger.
3Med god­het och tro­fast­het
har han tänkt på Is­ra­els folk.
He­la jor­den har sett att vår Gud räddar.
4Hyl­la Her­ren, he­la värl­den,
brist ut i ju­bel och sång!
5Sjung till ly­ra för Her­ren,
låt ly­rans sträng­ar klinga!
6Blås i trum­pe­ter och horn,
hyl­la ko­nung­en, Her­ren!
7Ha­vet skall bru­sa och allt det rym­mer,
värl­den och al­la som bor i den.
8Flo­der­na skall klap­pa händer,
ber­gen skall jub­la till­sam­mans

<< Föregående 1 Nästa >>