Sök

Sökningen gav 4 träffar. Visar resultat 1 till 4.

<< Föregående 1 Nästa >>

5 Mos 6:4-9

6 4Hör, Is­ra­el! Her­ren är vår Gud, Her­ren är en. 5Du skall äls­ka Her­ren, din Gud, av he­la ditt hjärta, med he­la din själ och med all din kraft. 6Des­sa ord som jag i dag ger dig skall du lägga på hjärtat. 7Du skall in­pränta dem i di­na barn och ta­la om dem när du sit­ter i ditt hus och när du är ute och går, när du lägger dig och när du sti­ger upp. 8Du skall bin­da dem som ett tec­ken kring din arm, och de skall va­ra ett kännemärke på din pan­na. 9Du skall skri­va dem på di­na dörr­pos­ter och i di­na stads­por­tar.

Ps 113:1-6

Psalm 113

113 1Hal­lelu­ja!
Pri­sa Her­ren, ni hans tjäna­re,
pri­sa Her­rens namn!
2Lo­vat va­re Her­rens namn
nu och för evigt!
3Från öster till väster
skall Her­rens namn bli pri­sat.
4Her­ren är upphöjd över al­la folk,
högre än him­len når hans härlig­het.
5Vem är som Her­ren, vår Gud,
han som tro­nar så högt,
6han som ser så djupt ner -
vem i him­len, vem på jor­den?
Apg 2:24-35

2 24Men Gud löste ho­nom ur dödens vånda och lät ho­nom upp­stå, ef­tersom det in­te var möjligt att döden skul­le få behålla ho­nom i sitt grepp. 25Ty Da­vid säger om ho­nom:

Jag har all­tid haft Her­ren för mi­na ögon,
han står vid min si­da för att jag in­te skall vack­la.
26 Därför fröjdar sig mitt hjärta och jub­lar min tunga,
ja, än mer: min kropp skall få vi­la med förtröstan.
27 Ty du skall in­te lämna min själ i döds­ri­ket
el­ler låta din he­li­ge möta förgäng­el­sen.
28 Du har vi­sat mig li­vets vägar.
Du skall upp­fyl­la mig med glädje
när jag får se ditt an­sik­te.

29Mi­na bröder, jag kan lugnt säga till er att vår stam­far Da­vid är död och be­gra­ven, hans grav finns här än i dag. 30Nu var han ju pro­fet och viss­te att Gud med ed ha­de lo­vat ho­nom att sätta en ätt­ling till ho­nom på hans tron. 31Därför var det Mes­si­as upp­ståndel­se han förut­sa­de med or­den: Han lämna­des in­te i döds­ri­ket, och hans kropp mötte in­te förgäng­el­sen. 32Den­ne, nämli­gen Je­sus, har Gud låtit upp­stå, och vi kan al­la vitt­na om det. 33Gud har upphöjt ho­nom med sin högra hand, och se­dan han en­ligt löftet ta­git emot den he­li­ga an­den av Fa­dern har han nu ut­gju­tit den, så som ni här ser och hör. 34Da­vid har in­te själv sti­git upp till him­len, men han säger: Her­ren sa­de till min her­re: Sätt dig på min högra si­da, 35så skall jag lägga di­na fi­en­der som en pall un­der di­na fötter.

Matt 11:25-27

Je­sus pri­sar Fa­dern, him­lens och jor­dens her­re

11 25Vid den ti­den sa­de Je­sus: ”Jag pri­sar dig, fa­der, him­lens och jor­dens her­re, för att du har dolt det­ta för de lärda och klo­ka och up­pen­ba­rat det för dem som är som barn. 26Ja, fa­der, så har du bestämt. 27Allt har min fa­der anförtrott åt mig. Och ing­en känner So­nen, ut­om Fa­dern, och ing­en känner Fa­dern, ut­om So­nen och den som So­nen vill up­pen­ba­ra ho­nom för.

<< Föregående 1 Nästa >>