Artiklar
Populärvetenskapliga artiklar med olika bibelvetenskapliga perspektiv.
Helig ande i Nya testamentet och Dödahavsrullarna – 28 april 2011
När man jämför användningen av begreppet helig ande i Nya testamentet med Dödahavsrullarna och andra äldre judiska texter är det uppenbart att det finns flera likheter. Det handlar ofta om att Gud är närvarande genom sin heliga ande. Den heliga anden förmedlar kraft och förutsätter eller åstadkommer renhet, sanning och helighet. Det går att förstå mycket av Nya testamentets bruk av begreppet helig ande i det ljuset.
Afrikaner i bibeln – 26 april 2011
Begreppet Afrika och afrikan finns inte i Bibeln. Inte desto mindre omnämns flera folkslag från det som vi numera kallar Afrika i Bibeln. Denna artikel handlar främst om två i Bibeln perifera afrikanska folk, nubier och etiopier.
Vin i bibelns värld – 20 april 2011
Bibeln är skriven i en kultur där vinet är en självklar del av matkulturen. Likaså är vinet en del i olika religiösa riter i Bibeln, till exempel i offer till Gud i templet och i den kristna nattvarden. Vissa av Bibelns texter hyllar vinet som en gåva från Gud. Andra texter ser vinet som en källa till omoral. Några texter i Bibeln förespråkar att inte dricka vin för att kunna leva ett heligt liv.
Theodor Kallifatides mormor och Matteus 6:11 – Om vårt ”morgondagliga” bröd. – 03 mars 2011
I vår psalmbok finns tre versioner av bönen ”Fader vår” (Matt 6:9-13). När det gäller brödsbönen (Matt 6:11, ton arton hemon ton epiousion dos hemin semeron på Nya testamentets originalspråk grekiska), säger 1981 års översättning av Nya testamentet: ”Ge oss i dag vårt bröd för dagen som kommer”. Den traditionella översättningen från Olaus Petris tid lyder som bekant: ”vårt dagliga bröd”. Den översättning som i dag används i kyrkorna, den så kallade ekumeniska, lyder: ”det bröd vi behöver”. Min text ger ett oväntat stöd åt 1981 års översättning.
Varför är evangelierna så lika varandra? – 20 januari 2011
De tre första evangelierna i Nya testamentet påminner så mycket om varandra att likheten inte kan bero på en slump. I över 250 år har forskare funderat intensivt på i vilken ordning evangelierna har tillkommit och hur evangelisterna kan ha använt sig av varandra. Allt fler anar att gåtans lösning inte kan bestå i en enkel modell, utan att förhållandet mellan evangelierna är mer komplicerat än man ofta har antagit. Det mesta pekar på att evangelisterna använde texter som inte längre finns bevarade och att också det äldsta evangeliet, Markusevangeliet, har genomgått en redigering innan det fick sin plats i Nya testamentet.